Godmorgon! Idag sitter jag i Eskilstuna i Villos lägenhet mol allena och skriver detta. Det är så här att förra helgen klagade han på att det kändes konstigt i ett öga och han kontaktade vården i onsdags. Där fick han vänta i 6 timmar dels på vårdcentralen, akuten och slutligen röntgen. Ja de skickade inte hem honom efter röntgen heller utan han blev intagen för observation. De har konstaterat inflammation på båda synnerverna och nu pågår ytterligare undersökningar. Han blev ”utsläppt” för att hämta mig vid stationen igår men fick genast återvända sjukhuset. De hade gjort nån typ av ingrepp vid tinningen och han var lindad runt huvudet. Nu idag fredag ska han på skiktröntgen och kommer kanske hem i eftermiddag hoppas vi.
Det tråkiga är att vi skulle gå på begravning idag för en av våra nära vänner har avlidit i sviter och följdsjukdomar efter en cancer i underlivet som hon ådrog sig redan på 80-talet. Då var de inte så duktiga på att beräkna strålningsdoser så hon fick alldeles för stark strålning med följd att hon därefter i alla år fått dras med olika sviter av detta och varit konstant sjuk sen dess med bara korta perioder då hon känts sig frisk. Till slut hade hon nu fått njurproblem och det var det som tog hennes liv. Det kommer att bli en mycket sorglig begravning och att möta hela hennes stora annars så glada familj. Jag lär få gå ensam dit för Villo kommer inte hem förrän mot sen eftermiddag om han nu alls får komma hem idag, men det tror vi.
Apropå cancer ja så verkar proppen gått ur den berömda ketchupflaskan för även min yngsta son har drabbats. Han är för ca 1 månad sedan opererad för testikelcancer. Nu är det så turligt att han kom tidigt till läkaren och det finns ingen spridning av cancern som de nu har tagit bort. Nu blir det efterkontroller och igår fick han ett 2 timmar långt drop med cellgifter i förebyggande syfte för att motverka återfall nån annanstans i kroppen. Han börjar jobba för fullt igen om 10 dagar och ska inte behöva nån mer drop,
Villos fd fru är även hon drabbad och nu illa däran. Den primära cancern var i tjocktarmen men hon kom alldeles för sent till läkare så det var spritt i hela kroppen, även njurarna och det är väl det som gör att hon nu inte orkar mer. Allt detta har gått på bara några månader sen vi fick veta.
Villos svärson drabbades även han för ca 1 år sedan av cancer men hämtat sig och jobbat igen under en tid. Nu igår sökte han sig tillbaka till akuten för han har börjat känna sig så dålig. Hoppas, hoppas att det bara är nån släng av influensa denna gång.
Ja, det här vart en lång trist historia men livet är inte alltid en dans på rosor. Jag ser fram emot att gubben är hemma när jag är tillbaka från begravningen och att jag inte gråtit mig helt förstörd.
För att nu sluta med nåt gladare så vill jag visa mitt överdrag till sängkammarmöbeln som jag inhandlade i Spanien för det facila priset av 90 SEK. Ha nu en fin Valborgshelg! Kram
Hoppas att du trots alla tråkigheter har fått uppleva en fin Valborgsmässohelg!
Varm kram, Ingrid
Så sorgligt att läsa om alla dessa, som drabbats av sjukdom. Tack och lov finns det ju så fantastiska behandlingar idag. Jag hoppas på god bättring!
Tröstekramar från
Birgitta
Men så tråkigt det var att läsa om allt elände du och dina nära drabbats av. Cancer gör ingen skillnad på ung och gammal, rik eller fattig, jag hoppas så att man ska lösa cancerns gåta så den ska gå o bota enklare än nu. Trots allt har det ju hänt mycket inom forskningen senaste 10-20 åren och många fler blir botade, men långtifrån alla. Så tråkigt att höra att din särbo är sjuk, oavsett hur diagnosen lyder. Idag skrev en väninna att hennes sambo sedan över trettio år inte finns längre, vet inte vad som hänt men har har inte varit sjuk så det kom helt plötsligt. Sänder många styrkekramar och hoppas på det bästa
Usch så mycket tragik. Ja denna cancer tar fler och fler liv. Men vi ska också komma ihåg att många blir tack och lov också botade. Kram på dig.
Oj, det var mycket med tråkigheter på en gång.
Detta med cancer som drabbar så många och så abrupt ibland, gör en alldeles ställd. Inget har vi att sätta emot heller. Min mysing hade för fem år sedan tjocktarmscancer, han opererades och är helt bra nu.
Ett fint överkast har du skaffat, det är färggrant och lyser upp, verkligen en härlig färgklick.
Tänker på dig och hoppas att allt går bra.
Varm kram!
Så tråkigt med Villos öga … hoppas de snabbt kan fixa besvären så han får komma hem.
Ja cancern är inte rolig … har också flera vänner som drabbats – en del har tillfrisknat och några har inte klarat sig … såå sorgligt.
Fint och färgglatt sängöverkast – ett bra köp!
Ha det nu så bra du kan.
Kram
Så mycket tråkigt du och de dina har drabbats av. Cancer är verkligen en djävulsk sjukdom som slår urskiljningslöst. Och så en sorglig begravning, men den kanske blir ljusare än du tror. Jag hoppas i alla fall det för din skull.
Tur att du har det färgglada och fina sängöverkastet att titta på.
Kram, Ingrid
Ja, kära nån, det är mycket på en och samma gång just nu.
Trots det ser du positivt på tillvaron och ger oss andra en fin bild på sängtäcket att glädjas åt.
Nu hoppas jag att allt ska sätta sig på rätt köl för er del, att ni får en fin helg tillsammans
och att begravningen du ska på trots allt blir ljus och fin.
Jag är inte mycket för att kramas på bloggar men nu vill jag väldigt gärna ge dig en varm styrkekram!
Karin